Detta är en äldre text jag skrev 2009

Julitaprojektet - från bryggning till bedömning

Första gången jag hörde talas om humleprojektet på Julita var när vi funktionärer inom Svenska hembryggareföreningen besökte Närke Kulturbryggeri 2008. Berith från bryggeriet och Jessica från hembryggareföreningen förklarade bakgrunden till projektet lite snabbt.

Men vad är detta projekt då? För den som vill läsa en del om bakgrunden är det bästa att surfa till www.kulturbryggeri.se. På denna sida kan man hitta rätt mycket information.

I grund och botten har man på Julita Sveriges Lantbruksmuseum samlat in humleplantor från gamla gårdar runt om i Sverige. Platserna har man valt via gamla kartor från 1600-talet där man sett att det odlats humle för att lämnas som tionde till Svenska kronan.

Det handlade alltså om att få medlemmarna i hembryggareföreningen att brygga på Julitahumle enligt ett visst recept och under en viss tidsperiod. Efter detta skulle man samla domarna och se vilka egenskaper varje humle gav i smak och arom.

Redan från början kände jag att detta var någonting som jag ville hjälpa till med, vilken fantastisk chans att få använda både sina bryggar- och sina domarkunskaper.

Nästa gång ämnet dök upp på riktigt var under SM i hembryggd öl i Lövstabruk 2008. Här fanns intresseanmälan för både bryggning och att dömning. Självfallet skrev jag upp mig på bägge listorna!

När hösten 2008 började närma sig kom det också mer information om vilket grundrecept man skulle använda och vilka tidsramar som gällde. Tyvärr saknades det också några bryggare för att alla kloner som lämnat tillräckligt med skörd skulle kunna bryggas av ett par olika personer. Själv hade jag anmält mig för två bryggningar till en början, men utökade detta till fyra eftersom det kändes att mer hjälp behövdes.

Bryggning lördag och söndag

Så en dag kom ett mail om att råvarorna skickats, äntligen! Då viss del av humleskörden slagit fel räckte det ändå med att jag bryggde två olika öl, på min lott låg klon 2 samt klon 12. Nummer 2 såg grön och fin ut, medan nummer 12 hade någon typ av svampangrepp, den var brun och knastertorr. Klon 2 blev bryggd första lördagen inom ramarna för bryggprojektet, klon 12 blev sedan till under söndagen.

Eftersom endast ett par flaskor av varje brygd skulle skickas till bedömningen, men man fick ut 25 liter, hade jag efter några veckor med jäsning och kolsyresättning femtio liter med Julitaöl hemma. En tanke som slog mig var att den årliga vinterölsträffen i Göteborg närmade sig, ett gyllene tillfälle att få andra att prova Julitaölen som annars kanske inte skulle få chansen till detta.

Sagt och gjort, en back av varje brygd fick följa med till vinterölsträffen, tillsammans med lite utskrifter som beskrev projektet och receptet.

Nu hade mina experimentöl ingen chans till medalj i startfältet med härliga vinterbrygder, men det var ändå roligt att få höra kommentarer från andra bryggare och övriga besökare.

När det nya året kommit igång var det så dags att skicka sina flaskor till bedömningen i Stockholm. Det blev fyra flaskor totalt som åkte iväg med ett paket till uppsamlingen.

Detta skedde tillsammans med ett enklare bryggprotokoll framtaget av hembryggareföreningen för dessa experiment.

På Stora Hembryggardagen 2009, lördagen 24:e januari, samlades vi trettiotalet personer i en lokal i Stockholm. Ett antal domare, bryggare och andra inblandade i projektet satte oss ner i sex olika grupper för att leta vilka karaktärsdrag vi kunde hitta i arom och smak från varje humleklon.

Tyst provning

Varje grupp fick ett antal olika kloner tilldelade sig, där det fanns mellan en och rätt många olika bryggningar av varje. Bedömningen gjordes efter ett protokoll framtaget för just detta syfte. Här kunde vi pricka i vissa fördefinierade karaktärsdrag, liksom i vilken intensitet vi ansåg att de visade sig.

Det mesta av provningen skedde tyst för varje klon för sig, därefter följde vissa diskussioner om vad man hittat och vad uppfattningen om just denna öl var. En sak som ofta slog personerna i min grupp var hur olika karaktär ölen hade, även de som var från samma klon. Fyra olika öl som skall ha varit bryggda efter samma recept och med samma humleklon varierade mycket i sin karaktär. Detta fann vi lite lustigt då den enda skillnaden skall ha varit bryggare (med bryggverk) samt vatten.

Efter att vi bedömt våra kloner och sammanställt våra protokoll testade vi ett antal preparerade öl. Här var det Pripps Blå som öppnats, preparerats med torrhumle från en viss klon, sedan kapsylerats igen. Här kunde vi testa fler än bara de kloner vi redan bedömt från, då även klonerna med dålig skörd ofta hade gett så pass mycket att kunde användas i detta experiment.

Något som var mycket tydligt här var att i princip alla klonerna gav en tydlig lök- och svampkaraktär som inte alls var lika tydlig då humlen hade kokats.

När eftermiddagen led mot sitt slut och ölen hade bedömts klart var detta steg redo att sammanställas av de ansvariga. För min egen del återstår bara att vänta till SM 2009 samt humlemiddagen för de som arbetat med projektet, här kommer då resultaten av det stora projektet att meddelas. Självklart kommer ni även att kunna läsa om resultatet i nästa nummer av Hembryggaren. Själv är jag mest nöjd över att ha fått vara med om detta otroligt seriösa och spännande projekt, hoppas bara att vissa av dessa kloner bedöms vara så trevliga att de börjar odlas kommersiellt till slut, det vore väl fantastiskt?

2013 tillägg:
http://www.kulturbryggeri.se/ur_hembryggaren3-08.pdf