gnoff

onsdag 13 augusti 2014

One more sake to figure out

So will see if I can get help again to identify a sake we had in regards to what it would be on ratebeer.com
As usual makes it a bit difficult when you can't read the language.

We had a 180 ml bottle, marked with GTIN 453260 000345
ABV at 15.5%
Marked with date 13.01.25
We could figure out it does state made by "Hakkaisan".

Pics as of below

So once again got some awesome help from Mark / KyotoLefty on ratebeer, this is the sake we tried:
Hakkaisan Sake - on ratebeer

torsdag 22 maj 2014

BT13 - LIA 1 - Dugges

I min utbildning Bryggeriteknik ingår att utföra en del praktik, närmare bestämt i tre olika perioder som brukar benämnas LIA - Lärande I Arbete.
För min första period på fyra veckor gjorde jag ungefär hälften av tiden på Dugges Ale & Porterbryggeri i Landvetter.
Förutom att utföra själva praktiken ingår det det också att skriva en rapport och en dagbok, delen av rapporten som handlar om Dugges följer nedan.

Denna rapport är skriven så som jag lämnade in den i januari 2014, dock med vissa kommentarer efter svar från Mikael Engström på Dugges.

Presentation av arbetsplatsen (Dugges)

Dugges Ale & Porterbryggeri är ett bryggeri i Landvetter utanför Göteborg, de brygger för närvarande endast öl. Tidigare var bryggeriet beläget i Mölndal, men flyttade för ett par år sedan. Hur mycket man brygger beror på ölen samt produktionsplanen, man kan brygga så lite som 1000 liter om man använder ett separat silkar, (Mikael: Vi behöver inte använda separat lakpanna längre) men så mycket som 3000 liter om det behövs. Ibland bryggs ölen som High Gravity (HG) och späds med vatten innan jäsning. En jästank kan ta ungefär 6000 liter så antingen dubbelbryggs ett öl eller så bryggs det som HG och späds. Dugges har tio stycken cylindrokoniska tankar som används för jäsning och klarning, dessutom har de ett antal liggande tankar på 1000 liter för mindre tankar. Då de även producerar en hel del öl åt andra bryggerier (exempelvis Electric Nurse, CAP och Mohawk) har de viss annan utrustning som två mindre jästankar vilka kommer från Mohawk och endast används till deras öl. (Mikael: De två Mohawk-tankarna används inte längre)

Man har anställt en huvudbryggare, en mikrobiolog som har ansvar för jäsning och rengöring, samt en kille som hjälper till med diverse gällande bryggning. Till detta finns en allt i allo som bygger, reparerar och fixar. Två personer jobbar med kontoret på heltid, liksom försäljning. Utöver detta har man tre personer som arbetar deltid med kontor och/eller bryggeri, liksom ett par personer som kommer in för ölprovningar och bryggerivisningar.
Bryggning kan ske med endast en person på plats, liksom fattappning. Dock kräver buteljering minst fem (Mikael: fyra personer numera) personer som arbetar samtidigt.

Dugges har ett antal varumärken, de flesta kan beskådas här:
Dugges varumärken listade på ratebeer

Ge en översiktlig bild över företagets processuppbyggnad (Dugges)

Dugges process börjar med inköpt malt, humle och jäst, samt kommunalt vatten. Malten köps antingen på bulk eller säck för basmalt, samt säck för specialmalt. Humlen köps i form av pellets i förpackningar om 5 kg. Jästen köps normalt som torrjäst á 500 g. Bulkmalten lagras i en maltsilo och skruvas upp till en mellanbehållare med våg inför krossning. Säckmalten ligger på 25 kg eller 40 kg beroende på typ och leverantör. Säckarna får tömmas manuellt till krossen. Efter krossen skruvas malten upp till en ny mellanbehållare, under denna blandas malten med varmvatten (från hetvattentank) via en spridare och sedan ner i mäskpannan där den rörs om samt värms via ånga. Olika försockringsraster sker beroende på recept, därefter höjs temperaturen till utmäskning och flyttas sedan via pump till silkaret. Silkaret har knivar för att fördela ut mäsken, därefter cirkuleras den tills den är blank innan lakning sker till vörtpannan. I vörtpannan kokas vörten tillsammans med humle, efter koket är avklarat flyttas vörten till en separat whirlpool. Från whirlpool kyls vörten via en värmeväxlare som kyler via kallvatten, här syresätts även vörten innan den skickas till tank. Jäsning sker på tank, jästen skördas om så skall ske, sedan flyttas ölen till ny tank för torrhumling. Efter torrhumling flyttas ölen igen för klarning och får tillsats av Spindasol under överföringen. Filtrering via kiselghur skedde tidigare, men sker inte längre. En separator planeras köpas in, men har ännu inte skett. (Mikael: Separatorn levereras i augusti)

Bryggverket från Zhongde i Kina är anpassat för att brygga minst 1000 liter upp till 3000 liter per bryggning. Man har hetvattentank, mäskpanna, lakkärl, vörtkokare och whirlpool. Dugges har tio stycken tankar för jäsning vilka samtliga rymmer två (normala) bryggningar var. En CIP-anläggning används för rengöring, denna har två tankar och en pump så man kan ha förberett både lut och syra.

Fat fylls fyra åt gången från tank på en ställning. Faten är numera uteslutande KeyKeg vilka fylls upp och ner och därefter lyfts manuellt till pall.

Flaskorna fylls via en flasklina med 50 tapphuvuden, flaskor flyttas via en maskin från pall ett lager åt gången upp på bandet. Man har använt 50 cl och 33 cl, men kommer att sikta på att gå mer mot 33 cl för egna produkter framöver. Nya rena flaskor från leverantör används, så de sköljs inte före fyllning och kapsylering. Etiketter limmas på, sedan skrivs bäst före och batchnummer via bläckskrivare på kapsylen. Flaskorna lyfts via en maskin ner i kartonger som sedan tejpas. Palleteraren jobbas det med att få fungerande, men just nu byggs pall för hand. (Mikael: Palleteraren är nu igång. Därav fyra personer istället för fem vid buteljering) En pall med kartonger plastas in och körs sedan bort med hjälp av truck. En av dagarna buteljerade vi två stycken batcher á 6000 liter från morgon till eftermiddag.

Bryggeriet följer inget standardiserat underhålls- eller kvalitetssystem, man sköter löpande underhåll och rengöring utan en uttalad process. Däremot skall man inför en process vid namn IP för rutiner, dokumentation och instruktioner ses över och revision är planerad för Q1, 2014. (Mikael: Vi har nu både IP-certifiering och EU-Eco)

Beskriv dina arbetsuppgifter under perioden (Dugges)

Jag hjälpte till med det mesta på Dugges, gällande bryggning, fattappning, buteljering, tankhantering, städning, rengöring etc. Jag jobbade de fyra dagarna de var på plats under vecka 2 samt de tre dagarna de jobbade under vecka 3.

Jag hade inga huvudsakliga arbetsuppgifter utan hjälpte till med det dagliga arbetet beroende på vad som skulle göras den dagen jag var där.

Handledare för bryggning vad Robin, tappning Magnus, samt tankhantering Calle.

Mitt mål inför denna LIA-period var främst att lära känna detta bryggeri och dess process bättre och få mer erfarenhet för hur det var att arbeta i större skala än hembryggning med bryggning. Jag är nöjd med min insats och känner att jag lärt mig mycket liksom varit en hjälp på bryggeriet.

En del av teorin från första terminen har varit till hjälp under denna LIA.

lördag 10 maj 2014

BT13 - LIA 2 - Beerbliotek

I min utbildning Bryggeriteknik ingår att utföra en del praktik, närmare bestämt i tre olika perioder som brukar benämnas LIA - Lärande I Arbete.
För min andra period på fyra veckor gjorde jag en del av tiden på Beerbliotek i Majorna, Göteborg.
Förutom att utföra själva praktiken ingår det det också att skriva en rapport och en dagbok, delen av rapporten som handlar om Beerbliotek följer nedan.

Presentation av arbetsplatsen
Beerbliotek (Göteborg)

Beerbliotek är ett litet lokalt bryggeri i Majorna i Göteborg.

I mars 2014 är de 3 st anställda, men 5 som jobbar.
2 st heltidsanställda delägare som jobbar ”mer än heltidstjänster”, samt 1 st anställd som jobbar halvtid (ca 3 dagar i veckan). Beerbliotek har även 2 st andra delägare som utför en del jobb när det behövs och de kan.
Just nu skulle de gå runt bra rent arbetsmässigt på 4 normala heltidstjänster.
Bryggeriet uppskattar mycket hjälpen de från från praktikanter från bland annat utbildningen i Bryggeriteknik, Ludvika.

Uppskattat årsvolym för 2014 är 75 000 liter öl.
Man hoppas komma upp i ca 72 hl per månad och en årsproduktion på 90-100 hl.

Bryggeriet har inga rena varumärken då det kommer till öl som släpps, de ser mer att bryggeriet är ett typ av bibliotek. Man går inte till ett bibliotek och lånar om samma bok igen och igen, istället kanske man lånar en ny bok av samma författare som man tidigare gillat. Varumärket här är alltså bryggerinamnet, Beerbliotek, sedan har de en ofta föränderlig skara av olika öl som de släpper, men sällan brygger igen med exakt samma recept eller namn.

Ge en översiktlig bild över företagets processuppbyggnad
Beerbliotek (Göteborg)

Processen på Beerbliotek börjar med inköpt malt, humle, jäst samt kommunalt vatten.
Vattnet (mäskvatten, eventuellt lite till kok) behandlas normalt med kalciumsulfat, CaSO4, men oftast ingenting annat. Ibland tillsätter man någon typ av magnesium. Lakvattnet behandlas inte med salter eller någon syra. Mäskvatten fylls i deras hetvattentank (HLT ) där det värms upp till ca 83C.
Malten köps in färdigkrossad för basmalt, annars hel. Den hela malten vägs upp med hjälp av en våg som hänger från taket, sedan krossas den i en 2-vals Monster Mill torrkross, monterad på ett bord samt drivs av en borrmaskin. Krossad malt hälls från ovanvåningen till en hemmabyggd tratt, under denna sitter en hemmabyggd förmäskare, här blandas den krossade malten med hett vatten via pump från HLT, man vill få en temperatur på mäsken på 66-67C.
Blandningen av vatten och malt i mäskpannan/silkaret (ej möjlig att värma upp normalt) rörs om via en åra av trä för att undvika klumpbildning och för att få ut ett jämnt lager av mäsk. En doppvärmare kan stoppas ner om man vill höja mäskens temperatur någon grad.
Nytt vatten fylls på och värms inför lakning, nu ligger man på omkring 80C.
Ett exempel är 400 liter mäskvatten till 300 kg malt, sedan 720 liter lakvatten och man vill avbryta avsilningen om man har ett SG på 1.012. Volymer, vikter och värden förändras dock en del beroende på vilken öl som bryggs.
Efter avslutad försockring är man redo att cirkulera och sila av samt laka. Då man inte har möjlighet att höja temperaturen till utmäskningstemperatur får man acceptera den temperatur som hålls i mäsken. Recirkulering sker med ungefär 100 liter, ca 20 liter åt gången silas av till en separat behållare, därefter pumpas det tillbaka till toppen av mäsken. När cirkulering är avslutat påbörjas avsilning och lakning.
Avsilning sker med ca 20 liter per gång till en separat behållare under mäsk/silkaret, tidigare tog man ut 20 liter på ungefär 3 minuter, nu har man sänkt den tiden till ungefär 2 minuter istället, men får ändå bra utbyte. När 20 liter plockats ut pumpas detta över till vörtpannan.
Lakvatten börjar tillsättas då maltbädden syns under vätskenivån under avsilning, när vatten väl börjat tillsättas för lakning fortgår detta i princip kontinuerligt under hela avsilningen. Vatten pumpas in till en typ av vattenspridare som snurrar runt av trycket och sprider vattnet relativt jämnt över lakbäddens yta.
Humle används dels som hela kottar, dels som pellets. Man tar en del hela kottar för att få ett extra filter via dessa, sedan resten pellets. Beskagiva normalt på 60 minuter, men inte alltid. Exempelvis fick en öl första givan på 20 minuter. Man använder normalt flera givor mot slutet av koket.
Protafloc tillsätts med ca 15 minuter kvar av koket, detta är det enda klarningsmedel som används.
Under koket leds ångan från vörtpannan via ett rör upp och ut genom ett fönster. Minst en granne har klagat på detta, men bryggeriet har fått det hela godkänt och det ligger på hyresvärden att åtgärda med ytterligare ventilation om de anser att det behövs. Miljöförvaltningen anser att nuvarande lösning är accepterad.
Efter avslutat kok silas vörten genom ett grovfilter i vörtpannan, sedan ett in-line filter innan vörten går genom en plattvärmeväxlare för kylning och vidare till jästank. Kallvatten är det enda köldmedel som går genom värmeväxlaren. Vörten luftas genom att den faller från slang i toppen av jästanken ner i botten, ingen ren syrgas tillsätts.
Varmvatten som fås från uppvärmning av kylvattnet går först till att fylla HLT med varmt vatten, därefter går resten till mäskpannan.
Jästen är olika varianter beroende på vad som skall bryggas, men i princip alltid torrjäst från stor förpackning, den rehydreras inte utan hälls direkt i kyld och luftat stamvört i jäskärlet.
Jästankarna är för närvarande 4 st stående tankar, de är inte CCV utan platta i botten.

Hetvattentanken rymmer ca 900 liter.
Det kombinerade kärlet för mäskning och lakning har en falskbotten.
Vörtpannan kan ta ungefär 1150 liter till kok, man plockar normalt ut mellan 800 och 1150 liter beroende på vilken öl som bryggs. Ca 30 liter förloras i överföringen från lakning till kok. Vörtpannan värms via 2 st värmepatroner á 12kW.
Man har ingen whirlpool, inte heller använder man någon hop back.
Varje jästank kan jäsa 12-12,5 hl.
En bryggning ger normalt omkring 10 hl, men beror på batch.

Draven skottas ut till behållare vilka vinklas in under manluckan. Normalt fyller man 3 st bingar vilka har en påse inuti, sedan hämtas dessa av Renova för 50 kr per behållare per gång. Silplåten lyfts upp efter varje avslutat avsilning och spolas av, liksom att insidan av karet spolas ut och skrubbas rent.

Vörtpannan rengörs genom att man först skopar ur alla rester av humle och varmdruv man kommer åt, detta går ner i samma behållare som draven. Sedan spolas insidan ur så mycket som möjligt, varefter en person får krypa in genom manluckan och skrubba insidan av pannan, likväl som att rengöra de två värmepatronerna i vilka proteiner och humle till viss del bränts fast.

Vattnet som fyllts upp i mäskpannan under kylning hälls ut efter avslutad bryggdag.
Man fyller sin öl i återvinningsbara fat eller flaskor. Faten kommer från KeyKeg och är på 30 eller 20 liter. Flaskorna är 33 cl av brunt glas.

All öl primas via socker innan det läggs på förpackningar. Man pumpar först upp ölen från jästank till en steril plastbehållare en våning upp, till vilken tillsätts en kokad vatten-socker-löning, samt en liten del rehydrerad jäst. Ölen får sedan via självfall fyllas till fat eller flaskor.

När man fyller KeyKeg sätts dessa på en hemmabyggd hylla upp och ner, då de inte har några stigarrör. Trycket inne i släpps först ut helt. Kopplingen på fatet samt påfyllningskopplingen spritas, därefter hålls påfyllningskopplingen med öppningen uppåt och öppnas lite så att öl fyller utrymmet. Kopplingen sätts på plats, vrids åt, samt låses fast via handtag. Nu öppnar man gasutsläppets ventil och sedan fylls ölen på. När fatet börjar fyllas helt ”knäpper det”, en stund senare då det blivit tyst vrider man på kranen för gasutsläpp fram och tillbaka ett par gånger för att säkerställa att fatet är helt fyllt. När så är fallet kopplas kopplingen bort, fatets koppling spritas, samt ett lock som legat i steril lösning sätts på plats. Fatet plockas ner och sätts på pall samt får en etikett eller en skriven notering på sig.
Två separata fat kan fyllas åt gången, som exempel på hastighet fylldes under 4,5h en dag 29 st fat á 30 liter och 1 st fat á 20 liter.

När flaskor fylls pumpas ölen upp och primas på samma sätt som för fat ovan.
Flaskor fås sterila från leverantör, men pumpas ändå med en sanerande lösning och får droppa av på ett flaskträd.
4 st flaskor kan fyllas i taget, sedan kapsyleras de en och en (kapsylerna har legat i saneringslösning) via en bänkkapsylerare.
Lådor fylls med 24 st flaskor i varje och byggs sedan på pall, dock ännu utan etiketter.
Etiketter sätts på i ett senare skede, varefter lådorna även de får etikett, tejpas igen, samt är klara för leverans.

Etikett på flaskor sattes tidigare på för hand en och en, men nu kommer dessa på rulla (förklistrade). Via en maskin från Kina (kostnad ca $800 inklusive frakt) sätts etiketter på en flaska i taget.
Etiketter köps från Lexit i Göteborg, man kan köpa blandade etiketter så långe man köper totalt 5 000 st per gång, kostnad är ca 80 öre per etikett.
Som exempel på hastighet fylldes12x9 lådor (á 24 flaskor) under 6h en dag, dock fanns många händer på plats denna dag, inga problem inträffade och alla jobbade snabbt.

Man hade vid de tillfällen jag jobbade endast möjlighet att köra CIP på jästankar, planer fanns dock att kunna köra CIP mer portabelt även på annan utrustning. Man använder inga definierade underhållssystem eller kvalitetssystem vad jag uppfattade, inte heller kör man med någon spårbarhet av råvaror per batch.

Recept och loggar för bryggningar sker i ett program för Appleprodukter, detta program heter iBrewMaster.

Beskriv dina arbetsuppgifter under perioden
Beerbliotek (Göteborg)

Bryggning, handledare Adam och Björn
Väga upp malt, krossa, inmäskning, lakning, kok, kylning, tillsätta jäst, rengöra och städa.

Fatfyllning, handledare Adam och Richard
Fylla KeyKegs, bygga pall, rengöring.

Flasktappning, handledare Björn
Flasksterilisering, sätta på kapsyler, kapsylera, vika och tejpa lådor, fylla lådor, bygga pall, rengöring.

Etikettering, handledare Adam
Etikettera flaskor, fylla lådor, tejpa igen, bygga pall.

Mina mål för denna LIA-period på detta bryggeri var att lära mig processen för bryggning och tappning på Beerbliotek, detta har jag gjort tillräckligt bra för att översiktligt förstå hur de arbetar och varför, samt se delar av den potential för kvalitets- och produktionsförbättring som finns möjligt.

Mycket av den teori vi läst under andra terminen har gått att applicera då det gäller att förstå vad som görs och varför, samt hjälpt till att få mig att ställa mer initierade frågor.

söndag 27 april 2014

Historiskt - Dugges Bärsklubb möttes för sista (?) gången

Jag har hittat igen en till gammal text jag skrev en gång, samt lite foton.

Här finns lite info från förr om Dugges Bärsklubb:
Lite mer text om tidigare möten

Men jag skrev även en text om sista gången Bärsklubben träffades, den kan läsas nu.

Dugges Bärsklubb möttes för sista (?) gången

I januari 2008 träffades vi för första gången i den nyskapade Dugges Bärsklubb, då som de flesta följande träffar på bryggeriet Dugges Ale- och Porterbryggeri i Mölndal, utanför Göteborg. Om du vill läsa mer om premiärträffen kan du leta fram Hembryggaren nummer 1, 2008, där en artikel beskriver den kvällen på sidan 14.
Nu, i november 2010, träffades vi för sista gången, åtminstone i den skepnad klubben haft fram till idag.

Orsakerna till att vi nu väljer att inte fortsätta i samma regi som tidigare är många, men drivande är att de av oss som jobbat ideellt med detta i tre år har fått slut på idéer för teman till provningar och att det har tagit mycket av vår tid. Inte bara träffarna i sig har tagit tid, utan även förberedelser och planering, inköp och annat. En annan mycket stor punkt är att bryggeriet planerar att flytta till andra lokaler på annan plats, dock inte helt säkert exakt när.

Var det då dags för gravöl denna mörka och blöta novemberkväll? Nej, det tyckte vi inte, istället skålade vi för den tiden som varit samt för framtiden, vem vet vad som händer när det nya bryggeriet väl är på plats och allt har dragit igång igen?

Lördagen den 20 november träffades vi då, 20 stycken personer denna gång, vilket spontant känns som ett medelvärde på antal anmälda de gånger vi anordnat DBK. Mikael Dugge Engström var själv på plats och berättade lite om vad planerna är för bryggeriet framöver, något som du kan läsa om lite längre ner.

Kvällen drog igång med en quizz sammanställd av Andreas Görts. Det var 30 stycken mer eller mindre ölinriktade frågor med stor spridning på svårighetsgrad. Till detta provades det sju öl, som brukligt i form av en blindprovning. Gästerna fick svara på frågorna, tillika gissa vilket ölmärke det var som provades. En fråga kunde man få ett eller tre poäng på, resten var värda en poäng per fråga. 39 poäng var alltså max, varav två gäster bägge hamnade på 32 poäng och utslagsfrågan fick användas. Vinnare av en schysst T-shirt från Dugges blev Fredrik Ekstedt, vilken som vanligt dominerade på biten av att gissa korrekt vilken öl det var som vi drack.

Efter kvällens quizz fanns det korv för dem som ville dryga ut snacksen som stått på borden under kvällen. Dugge såg också till att vi kunde prova Idjit! och Perfect Idjit! på flaska, liksom hans senaste julöl Rudolf. Årets julöl är nästan likadan som 2009, med vissa små förändringar, men man kan ändå säga att det är samma recept.

På fat fanns det tre produkter från Dugges: Fålen, Kals Stout samt Celebration.

Normalt har vi avslutat kvällen lite tidigare än vad det blev denna gång, men nu var det ju sista gången och alla hade så trevligt. Istället fick vi till slut hojta ut att nu är det nog dags att gå till bussen, medan vi tre ansvariga för kvällen packade ihop, städade och till slut tog en taxi hem.

Framtidsspaning

Vad som händer i framtiden med DBK, ja det får vi se, jag hoppas vi kan ha någon typ av samarbete med bryggeriet även framöver och det lät heller inte omöjligt när jag körde en snabb intervju med ägaren själv, se nedan. Trots att jag lagt ner rätt mycket jobb på detta och som sagt även jag känner mig lite sliten och tömd på idéer är jag nöjd och stolt över de tre år som vi anordnat provningar som jag hoppas varit lika uppskattade av våra gäster som jag har uppfattat dem själv.

Intervjuer

Under kvällen ställde jag ett par frågor till några av kvällens gäster, nedan står DBK som förkortning av Dugges Bärsklubb.

gnoff: Hur har du upplevt DBK?

Svar: Jättebra! Trevligt, framförallt då man träffas lite mindre mängd än vad det blir på Svenska Ölfrämjandets rätt stora sammankomster i Göteborg. Trevligt och nördigt!

gnoff: Har du lärt dig någonting under tiden du kommit på DBK?

Svar: Jag har lärt mig mycket, kunde nästan ingenting om öl från början. Jag hade heller aldrig blindprovat förr. Ja, det är klart! Jag har aldrig varit med om så många blindprovningar förr. Blindprovningar i sig har ju visat sig vara väldigt karaktärsdanande, man lär sig mycket om sin egen smak. Jag har lärt mig mycket om mig själv och min egen smak, nu inser jag att jag kan känna igen alla öl från Mohawk som jag provat, även om de kommer blint. Man har lärt sig att man inte vet så mycket. Det är väldigt svårt att känna skillnader mellan öl då man inte vet vad man dricker.

gnoff: Vilken träff har du upplevt som mest spännande, givande eller intressant?

Svar: Någon av blindprovningarna, men kan inte säga exakt vilken. Lågalkoprovningen var väldigt kul. Alla! Men framförallt kanske de där man kört blindprovningar.

gnoff: Hur känns det att vi nu lägger ner DBK?

Svar: Tråkigt! Kom igen nu, vi vet ju alla att ni kommer att fortsätta framöver ändå.

Jag genomförde också en intervju med Mikael Dugge Engström, ägare och bryggare.

gnoff: Hur har DBK varit för dig?

Dugge: Jag har tyvärr upplevt för lite av DBK. Då jag varit för upptagen med bryggeriet har jag inte hunnit vara med lika mycket som jag tänkte mig från början.

gnoff: Vad har du upplevt som bra och dåligt med DBK?

Dugge: Det enda dåliga är att jag själv har hunnit vara med för lite. Jag har jobbat för mycket, men nu då jag anställt 2 personer under året har jag börjat komma ner i 60 timmars arbetsveckor. Bra saker med DBK är att det är bra att lokalerna som finns utnyttjas, att det är kul att ni varit här samt roligt att vi kunnat erbjuda något för er så ni haft det bra.

gnoff: Nu då DBK läggs ner i dagens skepnad, ser du någon fortsättning framöver?

Dugge: Absolut, antingen i samma skepnad som förr, men på nya bryggeriet i nya lokaler, på nya stället finns också möjligheter att göra mycket mer. Det finns betydligt mer plats, man skulle kanske kunna ordna festivaler och liknande, bara fantasin sätter gränserna. Lokaler och utrymme kommer att bli bättre och större, troligen kommer eget kök att finnas på plats. Förhoppningsvis blir det också ett ”normalt” serveringstillstånd och inte ett för slutna sällskap så vi slipper administrera anmälningslistor inför varje gång. Om ni kommer med förslag så kan vi säkert ordna någonting framöver.

gnoff: När planeras egentligen flytten av bryggeriet till Landvetter?

Dugge: Det är lite flytande och har vissa beroenden, men vi räknar med att flytta under våren 2011 och vara på gång på plats före sommaren.

gnoff: Har DBK påverkat dig eller bryggeriet på något sätt?

Dugge: Jag själv har ju inte varit med så mycket tyvärr. Men för bryggeriet hoppas jag att vi genom detta kunnat hjälpa till att sprida en positiv åsikt om bra ölkultur, för det tror jag att DBK bidragit till.

Sammanfattning av DBK

Bärsklubben har som sagt haft några träffar över de här tre åren, förutom den första har två av de andra träffarna också funnits beskrivna i tidningen Hembryggaren. Om du letar fram nummer 2, 2009 kan du läsa om våra två studiebesök, på Bredaryds Värdshus samt Oceanbryggeriet i Göteborg, som beskrivs på sidorna 14 till 16.

Att rakt upp och ner lista alla andra teman vi haft skulle nog bli lite tråkigt, men jag kan nämna att vi haft Oktoberfest vid två tillfällen, med mat från utmärkta Haket i Göteborg. Vi har också haft en provning där vi bara provat öl med låg alkoholhalt, en annan där all öl var ekologisk eller annars närproducerad. Vid ett tillfälle hade vi köpt in ett stort antal öl från Mikkeller, medan vi vid andra tillfällen provat hur öl passar till ost och salt choklad med mera.

Vi har inte kört med blindprovningar på alla våra träffar, men på väl så många. Dels för att man kommer bort från fördomar mycket bättre, dels för att det helt enkelt tvingar gästerna att tänka till lite extra. Testa du också att bjuda polarna på öl du häller upp i köket nästa gång och se hur de reagerar på sin favoritöl, eller varför inte om den ölen de ojade sig om hur kass den var sist?

Pengarna vi fått in från våra medlemmar samt som entréavgift från gäster har mestadels gått till mat och snacks under våra träffar eller sponsrade provningar. Men om vi haft mycket överskott i kassan har andra delar varit priser i olika quizz, att täcka provningsavgift för personer som anmält sig men som inte kommer samt i vissa fall gått till välgörenhet.

Lite statistik:
98 olika personer har besökt DBK, inklusive de som jobbat. Under de tre åren har vi haft sju, åtta, respektive sju träffar, totalt 22 stycken. Minsta vanliga träffen som blev av hade vi 12 deltagare på, som mest har vi varit 31, med ett medeltal per träff på ungefär 21 personer. Dock är besöket på Bredaryds Värdshus undanräknat från statistiken, då var vi åtta personer i två bilar som åkte iväg.

Bryggeriet nu och i framtiden

Tanken att flytta och samtidigt skala upp bryggeriet har jag hört om rätt länge nu, ett stort problem att lösa var finansieringen, men nu verkar det rulla på.

2009 bryggde man på Dugges 60,000 liter öl. Under 2010 räknar man komma upp i 160,000 liter, varav 100,000 är bryggt på andra bryggeriet under licens från Dugges recept. Beräknad kapacitet med nytt bryggverk och nya lokaler kommer att vara 800,000 liter per år.

Inget nytt bryggverk är ännu införskaffat, men man letar nya och begagnade bryggverk omkring 25 till 30 HektoLiter. Tanken är att man brygger med dagens utrustning i dagens lokaler tills man satt upp den nya utrustningen i de nya lokalerna, då börjar man direkt brygga där. Som jag förstår det plockar man därefter också med den gamla utrustningen och jästankarna för att kunna brygga mindre satser då man vill.

De nya lokalerna har tidigare varit förråd för räddningsverket. Man har tillgång till 2,400 kvadratmeter, vilka man från början tar hand om 1,000 av dessa till bryggeriet.

Från Mölndal kommer man att flytta till Landvetter, nära Björrödsmotet, ca 1 km upp från motet. En busshållplats skall finnas ett par hundra meter därifrån för besökare som inte vill köra bil.

Jag och resten av Dugges Bärsklubb tackar åter igen Dugge för den här tiden och om inte annat lycka till samt återseende då vi kommer på besök för att se hur du har det i dina nya lokaler!

Jens förbereder provning.

Lokalen står redo för gästerna.

Baren som den var på den tiden.

Några av gästerna denna kväll.

Mikael och Andreas bakom baren.

Några av ölen som provades.

Mr. Dugge.

lördag 19 april 2014

ID some Japanese drinks

I've got help from the Japanese admins on ratebeer, so think I'm all good for this one now!
Thanks Mark (KyotoLefty) and Tim (TimE)!

So a while back I got to taste a couple of Japanese drinks thanks to my mate Ingo, a few of them we couldn't really decipher, so I'll see if this entry will get me some help on those.
If I could get a link to it if available on ratebeer that would be great, else if I could know the name, brewery, style of sake, and if possible the following info:
Grade:
Seimaibuai:
Acidity:
Amino Acitidy:
Nihonshudo:
Alcohol:
Rice:

1) Ina no Tsuyu Junmai Sake
Brewed by Kawabe Shuzo

Original text:
First we have a green bottled sake, apparently fairly cheap one.
Bottle is 720 ml, marked 25.4 and 70%.
ABV is 15-16% and the bar code is: 4 521865 109135.
Pictures below.

2) Gekkeikan Sake (Japan) Yamada Nishiki Tokubetsu Junmai Sake
Brewed by Gekkeikan Sake Company (Japan)

Original text:
Next is a black bottled sake called Gekkeikan, apparently also cheap.
720 ml bottle marked XQ2013.01 and 70%.
ABV is 14-15% and bar code is: 4 901030 241967.
Pictures below.

3) Koshi no Hana Tobinkakoi Nakasumibukuro Shizuku Daiginjo Sake
Brewed by Koshi no Hana Shuzo

Original text:
This is a black bottled sake, marked 40% and 24.12.
Bottle is 180 ml, ABV 17-18% and bar code: 4 935503 111051.
Pictures below.

4) Hatsumago Daiginjo Sake
Brewed by Tohoku Meijou Sake

Original text:
Green 300 ml bottle sake called Hatsumago, marked 40% and 12.10.
ABV is 17% and bar code: 4 990545 278308.
Pictures below.

5) Nami no oto Yuzu Sake
Brewed by Nami no oto Shuzo

Original text:
Green 1800 ml bottle Yuzu sake, marked 25.9.
Pictures below.

6) Nami no oto Yuzu Ginger Sake
Brewed by Nami no oto Shuzo

Original text:
Black bottle sake, 720 ml, yuzu and ginger, marked 24.12.
Pictures below.

My mate Jens also brought home some Japanese drinks, and here as well there were two we couldn't figure out what they are to be called. Might as well see if I can get help with these as well.

7) Asabiraki Nanbu-ryu Amakuchi Tsukuri Junmai Ginjo Sake
Brewed by Asabiraki

Original text:
720 ml bottle sake, called Asabiraki. Marked 13.12, also 55%, 15-16% ABV and -1.
Bar code is: 4 970829 254501.
Pictures below.

8) Toast Yukyu
Brewed by Toast Tazawako Kohan no Mori Beer

Original text:
330 ml bottle of beer, the brewery seems to be Toast Tazawako Kohan No Mori Beer.
One website shows this for the beer: http://www.shop-orae.net/?mode=f9
The receipt state: yuukyuu, the beer label state: yukyu
ABV is 5.5%, label is marked 14.5.6, and it was bought from the store Isetan in Shinjuku.
Pictures below.